Till toppen av sidan
Nav

Ordf. brev Okt. 05

8 oktober 2005

4 år och ändå som igår!

När Ni läser denna text så befinner jag och flera med mig oss nere i Milano, jag måste säga att det är med blandade känslor jag åker tillbaka till Milano. På något vis har jag vant mig att åka till vår grav den 8 Oktober, och att vara där klockan 8.10 har blivit en trygghet… ja jag kan förstå att det kanske låter konstigt för andra, men för oss anhöriga är det helt naturligt, och som så mycket annat ” En del av oss ”

I år så blev det så, att jag på något sätt lyckades svara ja på flera frågor, och det innebär att jag detta år tillbringar den 8 Oktober vid vår fina minnespark ”Parco per non dimenticarie” i Boscio dei faggi. Den är verkligen fin, och den tillhör oss alla. MEN, när man står där och samtidigt ser och hör planen lyfta och landa på Linate, då gör det ont, verkligen ONT! Så ont som ingen annan än vi drabbade kan förstå.

Varför hann dom inte lyfta! Varför var dom inte senare, tänk OM någon tagit längre tid på sig i gaten! Ja varför? Ett varför som vi aldrig får svar på…

Det gör ont och även om vi sliter med att få en sårskorpa på vår själ, så finns det med och i oss hela tiden och resten av våra liv.

Därför blir jag bestört och oerhört besviken över att behöva läsa detta:

The Italian accident investigation board ANSV reported about what they called a `serious incident` that happened on the morning of September 26. 2005

A Cessna 560 Citation V, F-GJXX, had to carry out a missed approach procedure at Milano-Linate Airport when a Beechcraft King Air 350, LX-MLB, taxied onto the runway. (ANSV)

Varför han man inte tagit lärdom? Och VAD BEHÖVS för att alla ska förstå att flygsäkerhet handlar inte bara om planen, utan minst lika mycket om alla funktioner runt omkring!

Ingenting är starkare än den svagaste länken, kanske bäst att vi börjar hjälpas åt.

Tänker på Er alla!

Anette